Varifrån kommer färgen?
Saften i nästan alla druvor är ofärgad, oavsett om druvorna är gröna eller blå. Färgämnena, antocyaner, sitter i skalen på de blå druvorna. Det som skiljer vinets fyra färger åt är därför främst hur druvorna behandlas efter skörden:
- Vitt vin: oftast gröna druvor som pressas direkt, så att musten jäser utan skal.
- Rosévin: blå druvor där skalen ligger med musten en kort stund, från några timmar till ett par dygn.
- Orangevin: gröna druvor som jäser med skalen, från några dagar till flera månader.
- Rött vin: blå druvor som jäser med skalen, oftast i en till flera veckor.
Det finns undantag. Några få druvor, till exempel Alicante Bouschet, har rött fruktkött. Och eftersom saften är ofärgad går det att göra vitt vin av blå druvor, som i blanc de noirs från Champagne.
Så tittar du på färgen
Luta glaset mot en vit bakgrund, till exempel en duk eller ett papper. Många provare gör så, eftersom en vit yta visar vinets egen färg utan att bordet eller ljuset färgar intrycket. När glaset lutar blir vinskiktet djupt i mitten och tunt mot kanten. Titta på tre saker:
- Nyans: vilken färg det är, till exempel rubin, granat, halmgult eller bärnsten.
- Intensitet: hur djup färgen är i mitten. Den säger något om druvan och om hur länge skalen legat med.
- Kant: unga viner har jämn färg ända ut, medan äldre får en ljusare kant som drar mot brunt eller orange.
Färger i rött vin
Druvan sätter ramarna. Tjockskaliga druvor som Syrah och Malbec ger djup, nästan ogenomskinlig färg, medan Pinot Noir har tunna skal och ofta ger ett ljusare, genomskinligt rött vin.
- Lila och violett: ett ungt vin, ofta från druvor som Syrah eller Malbec.
- Rubin: det klassiska röda, ungt till medelålders.
- Granat (grenat): djupt rött med en ton av brunt. Det kan betyda att vinet har börjat utvecklas, men druvor som Nebbiolo och Grenache drar mot granat redan som unga. "Intense grenat" betyder en djup, koncentrerad granatfärg.
- Tegel och läderbrunt: ett moget vin som har lagrats i flera år.
Med åren binder färgämnena till tanninerna och faller ut som fällning. Därför blir rött vin ljusare med åldern.
Färger i vitt vin
Vitt vin går åt andra hållet. Det blir mörkare med åldern, eftersom vinet långsamt oxiderar.
- Blekt med grön ton: ungt och friskt, ofta från svalare områden och utan fat.
- Halmgult: det vanligaste för vita viner.
- Gyllene: ofta mognare druvor, lagring på fat eller ett äldre vin.
- Bärnsten: ett äldre eller oxidativt lagrat vin, eller ett vin som har jäst med skalen.
Även klimatet spelar in, eftersom det påverkar hur mogna druvorna blir. Läs mer om hur platsen formar vinet på sidan om terroir.
Färger i rosévin
Rosévin får sin färg av att skalen ligger med musten en kort stund. Ju längre tid, desto djupare färg: från blekt laxrosa och lökskal till körsbärsrosa och djupt hallonrött. Druvan spelar också roll, eftersom vissa blå druvor ger mer färg än andra på samma tid. Färgen säger däremot inget om hur torr eller söt rosén är.
Färger i orangevin
Orangevin görs av gröna druvor som jäser med skalen, på samma sätt som rött vin. Skalen ger färg, från gyllene till djupt orange och bärnsten, och även en del tanniner. Metoden har en lång tradition i Georgien, där vinet jäser i lerkärl som kallas qvevri. I dag görs orangevin i många länder, bland annat i Italien, Slovenien och Österrike.
Vad färgen inte säger
Färgen säger något om stil, druva och ålder, men inget om kvalitet. Ett ljust vin kan vara lika komplext som ett mörkt. Den säger inte heller vilken kvalitetsnivå vinet har enligt reglerna i sitt land. Det står på etiketten, och du kan läsa mer om det på sidan om vinklassificeringar.
