Vad är en vinklassificering?
En vinklassificering knyter ett vin till ett avgränsat ursprung och till reglerna som gäller där: vilka druvor som är tillåtna, hur mycket man får skörda per hektar och ibland hur länge vinet ska lagras. Inom EU finns två skyddade nivåer. Den högsta är skyddad ursprungsbeteckning (SUB), och under den kommer skyddad geografisk beteckning (SGB). Varje land har egna namn på nivåerna, och det är dem du ser på etiketten.
Tanken bakom systemet är nära släkt med terroir: ett avgränsat område med sin egen jordmån och sitt eget klimat ger viner med en gemensam karaktär. Klassificeringen skyddar det ursprunget.
Klassificeringarna land för land
Frankrike: AOC, IGP och Vin de France
AOC (Appellation d'Origine Contrôlée), i dag ofta AOP på etiketten, är den strängaste nivån. I Bourgogne finns dessutom en trappa inom AOC: regional appellation, by, Premier Cru och Grand Cru. IGP, som tidigare hette Vin de Pays, har friare regler för druvor och skörd. Vin de France anger bara landet som ursprung.
Italien: DOCG, DOC och IGT
DOCG (Denominazione di Origine Controllata e Garantita) är Italiens högsta nivå. Vinet ska klara både analys och provning innan det får säljas, och flaskan får en numrerad statlig banderoll runt halsen. Exempel är Barolo och Barbaresco i Piemonte och Chianti Classico i Toscana. Därefter kommer DOC, IGT och vanligt Vino. Riserva på etiketten betyder att vinet har lagrats längre än grundversionen.
Spanien: DOCa, DO och Vino de la Tierra
DOCa är den högsta områdesnivån och finns bara för Rioja och Priorat, som i Katalonien skrivs DOQ. Vino de Pago gäller enskilda gårdar med en egen beteckning. Därefter kommer DO, till exempel Ribera del Duero och Bierzo, och Vino de la Tierra, en friare regional nivå. I Rioja visar Crianza, Reserva och Gran Reserva dessutom hur länge vinet har lagrats.
Österrike: DAC
DAC (Districtus Austriae Controllatus) knyter ett område till en typisk druva och stil, till exempel Grüner Veltliner i Weinviertel DAC eller Zweigelt i Neusiedlersee DAC i Burgenland. Inom DAC-områdena delas vinerna ofta in i tre steg: Gebietswein från området, Ortswein från en by och Riedenwein från en enskild vingård.
Tyskland: från Deutscher Wein till Prädikatswein
Den tyska vinlagen har fyra nivåer:
- Deutscher Wein: vin med Tyskland som enda ursprung, den nivå som tidigare hette Tafelwein.
- Landwein: SGB-nivån, med friare regler inom ett större område.
- Qualitätswein: SUB-nivån, från ett av de 13 tyska vinområdena, till exempel Mosel eller Pfalz.
- Prädikatswein: SUB-vin som delas in efter druvornas mognad vid skörd, från Kabinett och Spätlese, som skördas senare, via Auslese och Beerenauslese till Eiswein och Trockenbeerenauslese.
Med vinlagen från 2021 flyttas tyngdpunkten mot ursprunget, som i Frankrike: ju mindre och mer precist ursprunget är, desto strängare är reglerna. Pyramiden går från vinområde via region och by (Ortswein) till enskild vingård (Lagenwein), och ändringarna införs stegvis med övergångsperioder.
Vid sidan av lagen finns VDP, en förening av tyska vingårdar med en egen pyramid i fyra steg: Gutswein, Ortswein, Erste Lage och Große Lage. Ett torrt vin från en Große Lage kallas Großes Gewächs, förkortat GG. Fler exempel hittar du bland tyska viner.
Vad klassificeringen inte säger
En strängare nivå betyder strängare regler, inte automatiskt ett vin som passar just dig. Odlaren och årgången betyder minst lika mycket. Klassificeringen säger heller inget om hur druvorna har odlats, eftersom ekologisk och biodynamisk odling är separata certifieringar. På våra vinsidor står klassificeringen under Produktdetaljer, på raden Klassificering, och en eventuell certifiering på raden Certifiering.
Varför har så många naturviner "bara" Vin de France?
Många odlare hamnar utanför appellationen eller väljer bort den. Det kan bero på att de använder druvor eller metoder som reglerna inte tillåter, eller på att vinet underkänns vid appellationens provning för att det anses otypiskt, vilket ofiltrerade naturviner ofta gör. Därför står det ofta Vin de France eller IGT även på naturviner av hög kvalitet.
